Hagaplan, Stockholm

Nytt kommunikationstorg i centrala Stockholm.

Projekt:
Hagaplan
Ort:
Hagastaden, Stockholm
Uppdragsgivare: 
Exploateringskontoret, Stockholms stad
År:
2010–pågående

Hagaplan är det nya torget i Hagastaden och stadsdelens största och viktigaste offentliga stadsrum. Torget ligger i gränsen mellan Stockholm och Solna och blir en central kollektivtrafiknod och omstigningsplats genom mötet mellan tunnelbana och ett flertal busslinjer. Hagaplan blir ett sammanlänkande torg mellan Stockholm och Solna och får även funktionen av entrétorg för det nya universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna.

Omgivningen utgörs av en tät stad med låg andel friyta per invånare. Hagaplan blir därför viktigt som offentlig friyta, inte bara för besökare och arbetande, utan även för boende i stadsdelen.
Hagaplans torgrum splittras upp av bebyggelse och torgets olika delar får delvis olika funktioner och rumsliga förutsättningar och därigenom olika karaktärer. gångspunkter för gestaltningen har varit att inordna Hagaplans olika karaktärer i en sammanhållen helhet med karaktärsfull och tydlig identitet.

Hagaplan omges av breda gator och stora byggnader. Träd används därför i hög grad både längs gator och på torget som viktiga rumsskapande element och även för att skapa en behaglig mänsklig skala på torget.

Kopplingar till omgivningen finns i torgets fyra hörn och mot Norra Stationsparken. Förutom fysiska kopplingar för fotgängare och cyklister finns också viktiga visuella kopplingar till omgivningen. Det är framförallt kopplingarna med Norra Stationsparken, Solnavägen in mot Stockholm/Solna och entrén till Nya Karolinska Solna som kommer att bli mycket viktiga.

Hagaplan är ett torg och stadsrum med identitet och med plats för många värden och aktiviteter som samsas på en liten yta. Torget byggs upp av tre olika karaktärer inom en sammanhållen helhet: ett klassiskt öppet stadstorg, ett grönskande parktorg och ett utåtriktat gatutorg. Torget hålls samman som ETT torg genom gemensamt golv av natursten och karaktärsfull användning och utformning av sittmöbler, murkanter och träd.

Höjdskillnader nyttjas för att skapa rumsligheter och ger förutsättningar för olika värden och för ett varierat folkliv med plats för alla. Trädens volymer används som rumsskapande element och för att överbrygga skalan mellan människa och byggnader – staden i ögonhöjd.

Arkitekt: AJ Landskap